Ekorrspår i snön
Det är inte bara tassar och klövar som lämnar spår. Det kan också finnas spår efter djur som har ätit, till exempel hackmärken i bark, avgnagda kottar, avbitna granskott och spillning. Studera spårstämplar på marken och försök ta reda på varifrån ett djur har kommit och åt vilket håll det har rört sig. Ta hjälp av någon fälthandbok som visar bilder på spårstämplar och andra spår efter djur. Fortsätt i klassrummet med att ta reda på mer om djuret och dess livsmiljö.
Stora tassar
Jag letar vargspår i skogen Varje morgon kan man numera läsa om vargarnas framfart under natten som gått. I natt hade en stor varghane rört sig längs stadens gator nästan inne i stadskärnan, sedan hade den tagit en vända via några av våra granngårdar för att sedan söka sig ut mot skärgården. Byns jägare var informerade och runt middagstid, när solen stod som högst, bestämde jag mig för att åka ut med kameran. Vi hade information om de senast upptäckta spåren, så sambon och jag satte oss i bilen och åkte ut mot kusten Här ute gick jag längs en skogsväg för att söka spår i snön.
Spårtråden - ”gissa djuret”
Visst kan man se spår i marken annars också men i snön ger även de små djuren avtryck. Räv- och harspåren hade snöat över när jag var ute men lite andra spår fick jag med på bild. Det här bävergnaget hittade vi på landet, det var det enda trädet vi kunde se som var tuggat på, kan det ha varit en bäver på genomresa? Vi får se till våren om vi har fått en bäverfamilj till granne. Det rinner en å cirka 10 meter från där trädet står. Här har rådjuret smugit över, vi brukar ofta se dem beta på ängarna men inte denna gång och det är kanske inte så konstigt när ängarna blev snötäckta.
Spår och spårtecken
Spår i snön På vintern kan det vara kul att ge sig ut i snön och leta efter spår som djuren lämnat efter sig. Nedan så följer en beskrivning av de vanligaste spår man kan hitta och vilka djur de tillhör. Alla djur rör sig olika. Vissa djur springer och skuttar medan tillexempel älgen lunkar fram i sin egen takt. Det beror helt enkel på vad de olika djuren trivs med alltså vad de finner mest praktiskt och bekvämt. Spåren på verkas också av hur tjockt snötäcket är och vad det är för typ av snö.
Så spanar du på djuren i vintersnön
Kranier av stora rovdjur Ekorren är allmänt och rikligt förekommande i nästan hela landet. Den är emellertid en barrskogsart, och saknas i det nordliga fjällområdet. Variationerna i ekorrförekomsten beror till stor del på förekomsten av granfrön. Under bra kottår kan ekorrstammen växa explosionsartat. Den snabba förökningen beror på att ekorrhonan kan få upp till tre kullar under en sommar. Ekorrens vikt varierar från gram till ett halvt kilogram. Också stora hanar klättrar skickligt i trädtopparna och ända längst ut på de svagaste grenarna.
Djurspår i snön
En massa tung nysnö föll utan vind och landade rakt över allt som den kom åt. Resultatet blev …vitt! Allt var klätt i vinterskrud igen: vitt, ljust och rent… och ljuddämpat. Lite tilltugg på morgonpromenaden, så trevligt. Jag nyper änden på bokkvisten medan husse försöker få en bild. En tidig morgonpromenad i nyfallen snö på obeträdda stigar är extra spännande. Där ser man minsta spår efter de som har korsat stigen framför oss. Spårsnö kallas det visst, och det stämde verkligen i morse.
Hermelin spår i snön
Anna-Lene Lämna en kommentar Det är många spår i snön nu. Byräven är tillbaka av spåren att döma. Ekorrspår ser man på många ställen mellan träden i skogen. Runda andningshål i snön efter skogssorkar syns lite här och var. Hermeliner på jakt lämnar också sina spår. Vi tog en liten tur och pulsade genom snön stigen förbi Tomtens basläger och upp på Majhällan till hundens stora förtjusning. Hon älskar att vistas i den lilla skogen ändå sedan hon var valp. Snön är djup och hunden fick pulsa och hoppa sig fram. Då upptäckte vi att vi haft ett häftigt besök där.